Din talang är vad den är, du kan inte påverka den särskilt mycket. Vässa dina styrkor kan du göra och på det sättet nå långt, men det är nog ingen som har nått elitnivå genom att satsa på sina svagheter. Så talangen är vad den är och det gäller att göra det bästa av den.

Men attityden har du full kontroll över; du kan ställa in den på alla lägen från 0 till 100. Seminariet på KTH handlade om hur våra attityder påverkar våra prestationer och hur vi kan styra attityder.

Det mesta om attityd är sunt förnuft och har varit känt av människan i årtusenden. Ändå är det förvånande få som tillämpar tekniker för att styra sin attityd och därmed påverka sina resultat åt önskat håll. Varför? Och hur ska man göra för att lyckas? Svar ges i seminariet som filmades och snart kommer att finnas på webben. Vi återkommer med länk.

I fredags tillkännagav Arpan Shah att releasedatum för SharePoint 2010 är fastslaget till 12:e maj. Roligt.

Det kommer hållas nåt online launch-event som man kan registrera sig för genom länken ovan.

Första dagens tutorials är till ända här i London. En Ale eller två har slunkit ner.

Simon Brown och Kevin Seal (grundarna till www.codingthearchitecture.com) har underhållit oss under dagen med ett manifest kring systemarkitektur för utvecklare — eller ”lite lagom mycket” systemarkitektur, med visst förakt för Ivory Tower-arkitekter (se Wikipedia för lite intressant bakgrund kring begreppet) och ett stort mått av pragmatism.

En stor del av arkitektur enligt Simon och Kevin handlar om en mjukvarulösnings kvalitetsaspekter, något som man sällan har tydliga krav på, så de har försett oss med inspiration och metodik kring hur man kan angripa detta. Mätbarhet och realism finns med som viktiga parametrar kring detta.

Vi diskuterade även hur viktig arkitekturen är i en agilt driven utvecklingsprocess — viktig men även lite svår att få till. Hur jobbar man egentligen strategiskt i en utpräglat taktisk miljö? Inga patentlösningar presenterades, men man tar med sig en hel del nya tankar king hur man kan jobba vidare. Den här artikeln i ämnet — Agile Architecture — är klart läsvärd.

Mer info från QCon kommer!

/Emil

Listor har alltid presenterats ganska rakt upp och ner i SharePoint, man har sett sina kolumner och innehållet i dem. Man har kunnat trixa med sina vyer för att visa / gömma kolumner, gruppera på kolumner, filtrera på värden i kolumner osv. Väldigt basic på ytan alltså, men ganska krångligt bakom kulisserna, det vet  alla som gjort ett listdefinitionsschema och haft ambitioner med view-delen av xml:en.

Det har också funnits möjlighet att öppna en sida med en List View WebPart i SharePoint Designer och konvertera webparten till XSL. Då har det öppnats helt nya möjligheter vad gäller formattering och presentation av data.

Detta senare sätt att visualisera listdata har lyfts fram i SharePoint 2010 så till den grad att defaultsättet att presentera en lista i en webpart numera kommer göras med en XSLT List View Web Part (XLV förkortas den, LVWP kallades den gamla).

SharePoint-teamet kör en serie bloggposter där man får bekanta sig med XLV och se konkreta exempel på vad man kan göra med den, och hur man gör det.

Välkommen att besöka oss i vår monter på TechDays 2010 i Örebro den 23-24 mars. Passa också på att anmäla dig till vårt föredrag: 

Utveckling med SharePoint – processer, verktyg och metoder

Talare: Mikael Fröberg , Senior integrationsarkitekt och Michael Stjernström , SharePoint Lead Architect

Vilka erfarenheter kan man dra av riktigt stora SharePoint-projekt? Finns det speciella krav på arbetssätt, arkitektur, utvecklingsmiljö och designregler vid applikationsutveckling i SharePoint? Hur kan man stödja agila metoder som SCRUM med verktyg och arbetssätt? Hur bygger du förvaltningsbart? Vad har vi lärt oss som vi tar med oss till våra SharePoint 2010-projekt? Här får du erfarenheter, massor med best practice och användbara tips inifrån ett av de större utvecklingsprojekten som bedrivits med SharePoint 2007 som plattform, både på metod- och tekniknivå. Du får också veta hemligheterna bakom att förbereda och genomföra en lyckad förvaltning av stora installationer.

Här är ett email-tips som enbart handlar om att du anpassar dig till verkligheten, till hur dina läsare verkligen läser email.

Dina läsare slutar läsa en liten bit in i texten, så är det bara. Men förlåt dem, acceptera det som ett faktum och anpassa dig efter det.

Din åtgärd är enkel: En sak per email – en begäran, en action, ett förslag, ett ämne, inte två. Skriv ett nytt email i stället om du har fler saker.

Men blir det inte många email på det sättet? Jo det blir det, men alternativet är att du inte blir läst. Välj själv.

:first-child pseudo-klass
:first-child är en oerhört användbar pseudo-klass i CSS 2.1. Hur ofta vill man inte kunna särbehandla det första elementet i en serie, med :first-child kan man det. Du kanske vill ha streck mellan paragraferna men inget under den sista och inget ovanför det första paragrafen, använd då följande CSS:

p { border-top: solid 1px #cccccc; }
p:first-child { border-top:0; }

I CSS 3 kommer även :last-child pseudo-klassen finnas.

I större CSS filer kommer man oundvikligen ha flera stil deklarationer som påverkar samma egenskap på ett element, när det blir konflikt på ett element (som p-elementet ovan) så väljs deklaration med hjälp av följande beräkningsmodell, selectorns specifitet .

Igår var jag på jakt efter drop down menyn ”Format paragraph”

På den webbplats som jag jobbade så var den försvunnen. Först trodde jag att det hade med editoregenskaperna för den property som jag hade skapat. Men alla editoregenskaper var i checkade. Efter att ha letat runt lite, kom jag att tänka på modulhanteringen. I admin lägets ”Konfig”-flik kan man ändra settings på de moduler som har det aktiverat, när det gäller EPiServers editor så ligger dess inställningar i modulen ”EPiServer”. Klicka på den och välj sedan ”Översikts”-flik där finner man bland annat inställningarna för editorn.

Här är ett tips för email som, om du tillämpar det, kommer fylla din inbox med berömmande reply-kommentarer.

Tipset är: Skriv ledmotiv i varje stycke, i fetstil.

Ledmotiv är en fras eller mening som beskriver vad stycket handlar om. Det står först i stycket, som en liten etikett.

Varför skriva ledmotiv? Två orsaker, den första är att även slarviga email-läsare (majoriteten) landar med ögonen i varje styckes vänsterkryss. Den andra är att alla läsare undermedvetet förväntar sig att nytt stycke betyder ny idé, ny aspekt, nytt argument, och därför i styckets första fras letar efter vad det handlar om. Detta gäller alltid.

Utmaningen för dig är att dels följa den oskrivna regeln ett stycke – en idé, dels formulera ledmotivet på ett catchigt sätt. Men övning ger färdighet, och du kommer att vara så glad över berömmet i inboxen att det går av sig självt. De två enklaste sätten att skriva ledmotiv är, ett, feta de första orden i stycket som jag gjort här. Två, läs igenom stycket och formulera en liten rubrik som säger vad stycket handlar om, som jag gjort i förra stycket.

Det finns många sätt att sätta upp ett EPi-projekt på, vissa bättre än andra. Hittade ”Setting up a Maintainable EPiServer site – part 1” på EPiServer world bloggen, skrivet av Magnus von Wachenfeldt.

Det är oftast mycket lätt att installera EPiServer på sin lokala maskin om man skall jobba helt själv, dock brukar det alltid av någon outgrundlig anledning ta längre tid när man skall vara flera personer som samsas om samma projekt. Speciellt om man skall, som artikelförfattaren skriver,  i en senare fas och skall komma in i ett projekt för att fixa en bugg eller liknande och skall hämta källkoden ur något repository, då kan det vara bra om de som satta upp projektet från början hade gjort det på ett strukturerat sätt.