Kravanalytiker 30: Makt och kravhantering

Fortsättning från förra inlägget om hur man motiverar och legitimerar kravarbete internt i en organisation. Kravlegitimering handlar om att göra kravarbete giltigt och betydelsefullt; det handlar om att motivera kundinvolvering, brukarorientering och voice of the customer.

Jag skrev i förra inlägget om makt och kultur som styrning av innebörder. Det handlar till exempel om hur frågor och problem ramas in och styrs mot särskilda föreställningar som stämmer med maktens idéer. Verkligheten presenteras och skapas på ett sånt sätt att antalet möjliga tolkningar av den blir färre – världsbilden snävas in för människorna.

Makt är ett negativt laddat ord för de flesta. Dess vanliga innebörd, som är att en part avsiktligt bekämpar och motverkar motstånd hos en annan, kallas instrumentell makt.

Men det finns intressantare definitioner av makt, mindre synliga men mer effektiva. Som kravanalytiker kan du ha nytta av att se på en organisation i perspektivet kultur och makt. Jag erbjuder här ett tankesätt som ger dig ett annat fokus och mer skärpa i tolkningen av ditt företags attityd till kravarbete.

När samhällsvetare talar om makt refererar de oftast till Michel Focault, fransk efterkrigsfilosof. Focault är svår att läsa, försök inte, och kritikerna är många, men hans inflytande på hur vi numera ser på makt är enormt. Jag ska kortfattat beskriva ett par delar i hans tänkande om makt som är brukbart för en kravanalytiker.

Focault säger att det viktiga är inte att fastställa vem som har makt utan det är att förstå hur makten verkar. Makten ska studeras i hur den utövas mellan människor, säger han. Men med det menar han inte ett tvång utövat av den som har makt på den som inte har det, utan en makt som omger alla, påverkar alla och sprids av alla – en nätverksteori om makt.

Hur kan makt omge alla, påverka alla och spridas av alla? Genom diskurser, ett av de centrala begreppen i Focaults maktteori. En diskurs är ett kollektivt sätt människor har att se världen, förstå den och prata om den. Diskurser styr människornas tankar och tal vilket har en begränsande, inskränkande effekt anser Focault. Han har en skeptisk, misstänksam attityd till hur diskurser disciplinerar människors tänkande och binder dem till en viss självuppfattning.

Makt fungerar alltså genom diskurser enligt Focault. Jag tycker att poängen är att han vågar gå hela vägen med sin tanke om hur diskurserna är större än människorna, bärs av dem, talar genom dem och kontrollerar deras idéer om vad som är normalt, naturligt, bra. Tack vare att han drar det till sin ytterlighet och pratar om förtryck blir hans teori praktiskt användbar för oss.

Resultatet av den här sortens förtryckande begränsande makt, säger Focault, är att människorna utvärderar sig alldeles själva mot de standarder diskurserna föreskriver. Makten lever alltså sitt eget liv och bärs av alla på alla nivåer; vi är alla lika fast i diskursernas grepp om våra världsbilder.

Inte så kul att tänka på, men brukbart som redskap för den som vill påverka folk, till exempel förändra en organisations inställning till kravarbete. Focaults teorier om makt behöver inte vara sannare än andra teorier men de är användbara för våra syften här, det räcker.

Snart ska jag lämna de abstrakta samhällsvetenskapliga resonemangen och ge konkreta exempel på hur makt verkar sedd i ett Focault-perspektiv. Snart men inte riktigt än, håll ut för jag har viktig sak till.

Enligt Focault finns många kunskapsformer med koppling till makten, till exempel designregler, engineering-ramverk, tekniska standarder, managementmetoder och projektmetoder. Dessa fungerar disciplinerande; de är maktinstrument som styr och begränsar människornas handlingsfält. Dessutom styr de identiteter, det vill säga varje individs uppfattning om vem den är.

Nu ska jag konkretisera med ett exempel från min konsultpraktik: I ett uppdrag skulle jag hjälpa två processutvecklare att kravställa ett it-system för redovisning av vissa miljöfarliga material. It-systemet skulle utvecklas främst för att möta lagens krav så det fanns inga kommersiella behov som drev. Däremot skulle systemet få ganska många användare och det var för att involvera dem i kravarbetet som jag anlitades.

Vi intervjuade, observerade, simulerade och validerade fram en rätt bra kravbild som godkändes av verksamheten och lämnades över till IS/IT. Sen gick jag vidare till andra uppdrag och tänkte inte mer på hantering av miljöfarligt material. Förrän ett och ett halvt år senare när jag träffade de båda processutvecklarna på en konferens där jag höll ett seminarium i ledarskap.

Med sorgsna ögon berättade mina klienter att it-systemet var utvecklat och infört men att användarna var väldigt missnöjda med vad de fått. Systemet gjorde visserligen teoretiskt vad det skulle men det var svårt att använda och arbetet tog mer tid än med det manuella registret de haft tidigare.

Jag frågade hur det hade kunnat bli så med tanke på kravens goda kvalitet. De berättade då att acceptanstestet hade varit en fars. Användarna hade gjort tummen ner på punkt efter punkt där systemet inte uppfyllde kraven. Men projektledaren hade svarat dem att det här är vad ni får, att databasdesignen styrt hela lösningens utformning och att budgeten nu var förbrukad, klart slut.

Hur verkar makten här? På med Focault-glasögonen, träna maktblicken:

• Leta efter de restriktioner människor sätter på sina tankar, världsbilder, handlingar och självbilder
• Hitta de diskurser och makttekniker som styr hur folk jobbar och definierar sig själva

I nästa inlägg gör jag den här maktanalysen och ger konkreta anvisningar för hur du sätter kunskapen om kultur och makt i verket.